Natten bjöd på full storm, så pass att även jag vaknade (Sverker brukar säga att inte ens en bomb väcker mig). Även om stormen lugnat ned sig till morgonen blåste det rejält. När jag gick morgonpromenaden blev det att fälla upp luvan och dra år snörena ordentligt. I motvinden kändes det som om jag gick och gick utan att komma någon vart. Hundarna sprang mer eller mindre som vanligt och ställde sig och tittade efter mig och undrade varför det tog så lång tid.
//Lena
tisdag 8 februari 2011
Jo, visst blåste det
Upplagd av Lena & Anette kl. 22:29
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
0 kommentarer:
Skicka en kommentar